Ny vecka och nya möjligheter. Förra veckan gick i oturens tecken och var det inte den äldsta som hade höstblåsor så var det den minsta som hade hög feber och matvägrade. Jag hade även nackspärr för första gången i mitt liv och vi hade otur när det kommer till läkare på hälsocentralen. Nu mår tack och lov alla bra. Den äldsta har återgått till förskolan och börjat på en ny avdelning, det gör ont i mamma hjärtat att han inte längre har tid att vinka av mig när jag lämnar honom, grabben blir så stor.
Inte nog där så har den minsta övernattat utan mamma och pappa för första gången, hon har lärt sig att sätta sig själv, krypa och ställa sig mot saker, sex månader liten, vart tar tiden vägen egentligen?