Månadsarkiv: september 2014

Add Comment Register

Nya möjligheter

20140910_124119

Ny vecka och nya möjligheter. Förra veckan gick i oturens tecken och var det inte den äldsta som hade höstblåsor så var det den minsta som hade hög feber och matvägrade. Jag hade även nackspärr för första gången i mitt liv och vi hade otur när det kommer till läkare på hälsocentralen. Nu mår tack och lov alla bra. Den äldsta har återgått till förskolan och börjat på en ny avdelning, det gör ont i mamma hjärtat att han inte längre har tid att vinka av mig när jag lämnar honom, grabben blir så stor.

Inte nog där så har den minsta övernattat utan mamma och pappa för första gången, hon har lärt sig att sätta sig själv, krypa och ställa sig mot saker, sex månader liten, vart tar tiden vägen egentligen?

 

Hösten gör sig påmind med färg och blåsor.

SAM_0366

Ute gör sig hösten påmind, träden färgas gula och allt fler löv faller till backen. En annan sak är att jag denna morgon upptäckte höstblåsor på sonen, bara på någon timme har dom ökat från 3-5st till nästan hela handflatorna. I munnen får jag inte titta men såg tidigare att han hade en blåsa på tungan. Även fötterna ser ut att få lite prickar. Det blir en vecka på hemmaplan och sen får vi hoppas att det inte blir så mycket värre och att det går över snart.

Jag hatar prickar av alla dess slag, men höstblåsor är något jag gruvat mig för extra mycket av just den anledningen att det ser så hemskt ut, men idag verkar han inte speciellt påverkat utan är mest ledsen över att han missar förskolan.

 

Vem hade kunnat tro det.

Klockan närmar sig två på natten och den minsta vaknar nog snart för sin nattliga måltid, jag borde somnat för timmar sedan och kommer ångra att jag suttit uppe imorgon när magsjukan med stor sannolikhet slår ut även mig. För två år sedan kunde jag inte minnas när jag hade magsjuka sist, aldrig hade jag trott att jag två år senare skulle ha den härjandes här hemma var och varannan månad, för visst är det så när man har småbarn, en annan sak jag inte hade kunnat förutse då.

Jag skulle utbilda mig, arbeta och egentligen allt, istället sitter jag här, dubbelt så stor men ack så lycklig. Jag har inte så mycket hår kvar, men tuttarna är desto längre och är det sant att ett gott skratt förlänger livet, så är även det längre. Vem hade kunnat ana hur underbart och turbulent familjelivet kunde vara?