Nej, jag är inte tillbaka för gott. Men jag tänkte tacka för alla söta kommentarer som jag har fått om mitt bloggavslut. Jag ser på statistiken att ni är några som tittar in här varje dag ändå. Jag tänkte göra en liten uppdatering om hur vi har det. Det blir en lång sådan.
Sen bloggen tog sin paus så har jag haft det helt förträffligt. Det var och är fortfarande rätt beslut för mig för jag har frigjort väldigt mycket kvalitetstid. Trots det måste jag erkänna att jag då och då tänker ”Oj det här måste jag skriva om” när Svea gör ett framsteg eller om jag hittat på något kul. Så här kommer en liten sammanfattning i alla fall och vi börjar med bebisen min. I morgon blir hon 7 månader gammal och sen en vecka tillbaka så kryper hon. 
Det har varit på gång länge och oj vad hon har kämpat. När hon väl kom på hur man skulle hålla balansen med bara en hand i marken så gick det undan och nu kryper hon för fullt. Sen tar hon sig även upp på fötter som på bilden ovan. Nästa steg är väl att greppa tag i någon möbel och dra sig uppåt. Min stora tjej! Hon har också lärt sig att brumma med munnen och nu är hennes första ”ord” här. Hon säger ”Bwua Bwua” typ. Haha, det kan väl knappast kallas ord men hon repeterar det hela tiden. Erik menar att hon säger pappa, jag fnyser bara åt det. Oavsett vad hon nu säger så är det så himla kul. Det går inte att locka fram det utan hon snackar mest när hon får sitta ifred och pyssla med något helt ostört. Då pratar hon med sig själv. Supergulligt är det!
Jag har börjat träna, riktigt ordentligt dessutom! Jag köpte mig ett medlemskap på Sats och har snittat ca 4 pass/vecka sen 2 januari. Och gissa om jag känner skillnad, jag har blivit stark igen! Från min eländiga magsjuka efter jul till att känna mig fit for fight. Jag har kört spinning, core, shape, soma move, och stron mama. Massa pass med funktionell styrka och så lite kondition på det. Och så försöker jag att promenera för att röra på mig lite extra. Nu känns i alla fall min mage och bål rejält starka, jag har inte det minsta ont i ryggen förutom träningsvärk. Det är fortfarande en bit kvar till min gamla styrka men jag känner mig faktiskt hur pigg och bra som helst nu så fortsätter jag bara så här i vår så är det inga problem. Svea har hängt på Mini Sats och det har gått över förväntan. Och på Strong mama så får hon ju följa med in, vilket har funkat helt okej. Sista gången ade hon lärt sig krypa så det blev lite jagande :)

Sömnen då? Jodå, den är helt okej. Nu sover hon 19-07 ungefär med något uppvak på natten. Det kan jag ta. Ibland sover jag förmiddag med henne och det är hur skönt som helst. Hon somnar själv på kvällarna och kommer till ro väldigt lätt. Men en kväll när jag lagt mig för att läsa lite så vaknade hon till och blev såklart nyfiken på vad mamma hade för sig. Goa unge försökte ha span över sänggavel, haha. Jag hittar henne lite här och var i sängen nu,

Och hörreni, vet ni vad mer jag har lyckats med? Det där jäkla plugget som höll på att suga musten ur mig totalt tidigare i höstas, det har jag nästan klarat av nu! De senaste två veckorna har det varit omtentaperiod i båda kurserna och jag har suttit varenda kväll och gjort klart allting. Nu ska jag småpilla lite på det sista för inlämning på söndag. Men fy fasen va grym jag känner mig. Jag har haft energi och tid över till att göra det och det har vart väldigt roligt! Jag har även pluggat med Svea vaken. Vi har suttit i soffan och myst, hon har pillat ed leksaker eller en tidning som hon river i. Jag har läst och skrivit. Jag är så förbaskat stolt över mig själv att jag faktiskt har lyckats. Så om jag bara blir godkänd nu, vilket jag gör bli, så ar jag fixat 14 av 15 möjliga högskolepoäng denna hösttermin. 1 poäng saknas för en tenta jag inte kunde göra om nu utan får göra i vår. Det är helt okej. 
Och eftersom jag inte har bloggat, och knappt heller läst bloggar, samt varit mycket mer restriktiv med mina nätvanor så har jag hunnit med massor av lek med Svea, umgänge med vänner samt skönlitteratur! Ett nyårslöfte var att hänga mindre på nätet och det är otroligt vad värdefullt det är att stänga ner dumsurfandet och istället göra något ”vettigt”. Jag hann två tentor, bara en sån sak!
Jag är i ett himla skönt flow just nu, med massor av positiv input i mitt liv. Träningen som ger så mycket energi och resultat, min fina familj som jag älskar så, plugget och läsandet som gör att jag känner mig smart igen efter amningskoman. Jag har så gott som slutat amma nu, bara ibland på nätterna. Det har gjort underverk för min mentala kapacitet! Jag känner mig stark och positiv helt enkelt. Och jag känner mig mentalt stark också. När jag tränar och håller på att avlida för att det är så tungt så tänker jag ”Sluta mesa, du har fött barn för f-n, det här träningspasset är bara en fjärt i rymden i jämförelse”. Det funkar, jag blir vrålstark och aspeppad. Erik sa också det till mig häromdagen att han tycker att jag har blivit mycket tuffare. Det gillar jag! Nu är jag så här klämkäckt positiv ser jag, men varför inte? Jag har inget att gnälla på och det är mycket roligare att ha en glad inställning till saker.
Nu väntar en oviss vår. Blir det flytt, vart tar vi i såfall vägen? Det blir spännande, bring it on säger jag bara!
Vi får se om det dyker upp ett inlägg snart igen. Kanske att jag tittar in ibland och gör en liten sammanfattning av tiden. Något dagligt bloggande blir det definitivt inte för jag har insett hur värdefull min tid är när den spenderas på annat.
Kram till er!!
