Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Inlägg under 'Förlossningsberättelse'

Add Comment Register

Förlossningsberättelse!

2011-11-23 @ 21:05

17 november

03.00

Vaknar av smärta. Tänkte att det nog bara är förvärkar då de inte var speciellt starka och så hade jag ju aldrig haft förvärkar heller så jag tänkte att det borde vara det. Känner att de kommer ganska tätt ändå så jag går upp och stoppar i mig två alvedon i hopp om att det ska kännas mindre. Ville ju att det skulle börja men samtidigt tänkte jag ”FAN, nu vill jag inte göra det här nå mer, jag vågar inte”.. Men, finns ju ingenting man kan göra åt saken heller.. Sätter mig i soffan bredvid mamma som däckat där, hon skulle upp 4 för jobb och jag berättar att det känns lite. Så hon får snällt massera min stackars rygg och så börjar vi ta tid mellan värkarna!

04.30

Vi ringer in till förlossningen och berättar att det är allt mellan 3, 4 och 5 minuter mellan varje värk och barnmorskan säger att jag får komma in om jag känner att jag behöver det. Avvaktade ett tag, kändes lite tryggare att vara hemma och så var de ju inte JÄTTE smärtsamma heller.. Vi ringer även syrran som måste komma och passa Josef som ligger och sover medans vi åker in och ifall det skulle hända nått så fick hon lämna honom på dagis.

05.30

Syster kommer, och jag står i duschen i hopp om att det ska bedöva smärtan litegrann. Nej. Det gjorde det inte, dock så passade jag på att tvätta håret ha,ha! När jag kliver ur duschen lite senare känner jag att jag vill börja dra mig in mot förlossningen då värkarna har börjat te sig lite annorlunda (värre!) Sen så börjar vi stresspacka lite i BB-väskan, de grejer jag har tänkt att jag ”tar det sen”. Inte smart…

06.40

Framme på förlossningen! Och jag var öppen 3 cm. Jag hade såklart hoppats på mer så att det kunde få gå lite snabbt, men jag fick fortsätta & hoppas på att det kunde gå i racerfart ändå (drömma kan man..) Efter att jag blivit undersökt så fick vi välja (jag och mamma) om vi skulle dra hem igen så jag fick jobba igenom värkarna hemma ett tag eller om vi skulle stanna. Och jag kände att jag ville stanna där istället. Said and done, och då fick jag ta ett härligt bad! Tända ljus, lugn musik och varmt vatten. Det var underbart.

bad

12.00

Att jag skulle öppna mig snabbt fanns ju inte på kartan.. Mitt på dagen var jag öppen 6 cm & började få ordentligt ont! Fick inte i mig nånting heller så de fick sätta dropp.. Var alldeles blek och torr om läpparna men tillslut fick jag i mig lite vatten som mamma fick ge mig i sugrör he,he. Fortsatte iallafall att andas mig igenom värkarna, och så testade jag lustgas också. Det gick väl bra, hela fejjan blev typ förlamat och läpparna hängde från början.. Efter att ha testat den under 5 värkar kanske så gav jag upp – fan den hjälpte ju inte ens? Gjorde säkert fel, men jag skippade den iallafall och den hamnade på golvet.

15.50

..går vattnet. Wow, kändes som 10 liter kiss som bara rann ner för benen! Satt upp för tillfället också och skulle sen försöka gå lite så att hon skulle sjunka ner lite till eftersom hon var riktigt slow på det. Kunde dock inte stå upp alls så det blev liggläge direkt igen! Barnmorskan lät mig även trycka lite lätt under värkarna just eftersom hon inte var tillräckligt långt ner och det var jobbigt!

värk

16.30

10 cm! Äntligen tänkte jag, nu kommer det hända grejer! Lättare sagt än gjort, det hände i princip ingenting. Så sjukt långdraget så det finns ju inga ord! Fortsatte att trycka när värkarna kom, och det är riktigt jävla jobbigt att göra det då man inte ens har en krystvärk måste jag säga. Men jag var ju tvungen, annars skulle det ju bara ta ännu längre tid.

18.00

Barnmorskorna börjar tissla och tassla om sugklocka och i smärtans stund tänkte jag JA TACK GÄRNA. Var så slut och trött så jag ville bara att dom skulle dra ut henne. Jag sa till mamma ”jag orkar inte mer nu, ta ut henne du”, men nja det går ju inte heller.. Så jag var otroligt less, ingenting hände när jag tryckte på och vem fan vill krysta i 10 år? Det ville inte jag..

20.00

..börjar krystvärkarna på riktigt och jag trycker som en jävla dåre varenda gång. Men denna envisa bebis var inte somsagt inte tillräckligt långt ner och tryckte in heller på ändtarmen så det var ändå inte som det skulle. Efter en stund kom Dr. Erik in (som jag kom att hata) och började fippla ihop sugklockan osv. Smärtan när han satte in den går inte att beskriva, just under en värk såklart så jag trodde bokstavligt talat jag skulle DÖ. Men när den väl var inne så tog det 2 krystvärkar och –

20.42

så var hon ute! Världens finaste unge som vägde 4210g och var 52 lång. Helt jäkla perfekt och det var den bästa stunden i mitt liv – helt klart. Sen var det ju dags att sys och jag svor väl lite åt barnmorskan då också, men jag var nästan för fokuserad på min lilla ängel så det tog bort den värsta smärtan. helt underbar!

framme

Finaste Alina ♥