Skaffa en egen blogg - Klicka här »       Logga in »      |      Diskutera i vårt forum      |      Hjälp med din blogg?      |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Bristande hjärta.

2015-09-22 @ 08:09

Jag ORKAR inte!
Jag KLARAR INTE av det!
Mitt hjärta brister – BRISTER.

Vilken jävla start på denna redan tunga tisdag, japp, tisdagar är mina hatdagar, och att den redan var grå och tråkig var liksom som en dålig jävla bonus.. Morgonen hema var trots det ganska mysig och vår lilla tjej var go och glad när vi gjorde oss i ordning i morse, dock poängterade hon att hon var ganska trött och ville nanna vidare.. Sötunge liksom..

När det var dags att åka till dagis var det fortfarande glada miner och vi kom dit och hon tjoade och mös vidare liksom, när vi var avklädda och redo ville hon komma upp och mysa en stund och sen var det i gång.. Tårarna rann, ongen skrek som en stucken liten kulting och ville INTE lämnas på dagis idag..

Maaaaaaaammaaaaaaa, läääämnaaaaa mig inteeeeeeeee…
Orden ekar fortfarande i huvudet på mig..

Fy fan. Fy för i helvete vad ont det gör. Jag fick bända loss henne och nästan kasta henne i famnen på ena pedagogen medan jag nästan kastade mig ut genom dörren och försökte dölja mina egna tårar som rann ner längs mina kinder.. Gick sådär..
Nu sitter jag på kontoret och ångesten är fortfarande som en stor klump i halsen, även om jag nästan är 110% säker på att allt är okej nu och att hon leker och är glad..

TRAR_1~1

Vem har sagt att mammarollen är enkel och som en dans på rosor..?



3 kommentarer på inlägget “Bristande hjärta.”

  • iren

    Vanligt…hur många ggr var jag inte varit med om detta med Christian o Susanne…hjärtat brast…jobbigt men oftast går det ju över när man åkt..men fy fan alltså…som du skrev..tårarna rann när man gick därifrån :-(

    2015-09-22 kl 13:06
  • Diana (La Madre)

    Åh fina du, vad jag känner igen mig. Det är så vidrigt, så hemskt, så orättvist att man måste ha det så, men det är exakt som du säger, hon lär ha det bra sen och det går över. Men fasen vad ont det gör i den stunden, man kan knappt jobba.

    Jag brukade ringa dom första dagarna, bara för att få höra att hon hade det bra, alltså inte prata med henne utan pedagogerna. Och det lugnade ner mig, dom brukade säga att hon grät i 30 sekunder, 1 minut, men sen var det bra. Så skönt.

    Hoppas det snart går över fina, hoppas!

    2015-09-23 kl 08:43
  • smulansmor

    2015-09-23 kl 20:13

Kommentera


åtta + 3 =