Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Arkiv för februari, 2011

6 veckor

2011-02-28 @ 14:41

Jepp nu är Viggo hela 6 veckor! Det är inte klokt vad tiden går fort. Han har lärt sig en massa saker redan.

Viggos framsteg än så länge:
* Han kan le.
DSC01348

* Han kan fokusera blicken och gillar att titta läänge på oss.
* Han kan hålla upp huvudet i ryggläge.
* Han kan babbla en massa strunt när han känner för det.
* Han kan ligga och leka i sitt babygym en längre stund utan att bli grinig.

Viggo 6 veckor

Min vackra lilla groda. Bilden tagen för en liten stund sen bara =)

Här kommer en bild på honom när han gymmar med sitt babygym.

Viggo gymmar

Dag 29 – Mina ambitioner

2011-02-28 @ 12:37

Har lite svårt för ordet ambitoner är inte jättebra på vad det betyder men efter att ha googlat på det så har jag sett att det är ungefär samma sak som strävan. Så vi kör på det. Mina ambitoner är att få se mina barn göra ngt bra av sina liv, att se dem växa upp och bilda egna familjer. Det vore det största för mig. Sen om detta händer, det ser vi den dagen.

Dag 28 – Det här saknar jag

2011-02-27 @ 09:43

Vad jag saknar. Ja det finns ett par saker jag saknar. Jag saknar min far, jag saknar friheten att kunna åka vart jag vill när jag vill (så går det när man inte har körkort), jag saknar att kunna sitta ner och bara slappna av 5 minuter när det är som värst. Ibland saknar jag faktiskt friheten jag hade innan jag blev mamma. Men vem gör inte det? Jag saknar det men det är inget jag vill göra om. Det är en livserfarenhet jag kan lägga bakom mig nu.

Jag saknar mitt liv. Jag saknar att kunna sova på morgonen. Jag saknar en man som nån gång kanske kan göra ngt för mig utan att jag måste böna och be flera gånger först. Jag saknar den där första ciggen på morgonen när man vaknat. Ja som sagt det finns en del jag saknar. Vissa saker kommer jag aldrig att återse och andra saker kommer jag aldrig att få oavsett hur mycket jag vill det.

Detta kanske kan låte lite deprimerande men skit samma. Jag vet hur mitt liv ser ut och jag antar att jag får vara nöjd med det som det är. Om jag vill ändra på ngt i mitt liv kommer jag förmodligen behöva lämna min familj och det är inget val jag tänker göra. En vacker dag kanske vissa saker kommer åter men tills dess kommer jag att fortsätta att sakna dem.

Ett litet ledsamt inlägg men vadå. Nån gång ska man väl lätta lite på sitt hjärta när man behöver det. Och eftersom det inte funkar i detta huset så gör jag det i bloggen. Här kan jag iaf vara 100% ärlig utan att folk tycker att jag är den mest korkade människan på jorden. Hmm jag undrar om mitt liv kanske har förvandlats till det sämre sen jag fick barn? Inte för att jag inte älskar mina barn men jag har blivit så låst. Jag kan inte göra särskilt mycket längre. Inte utan att jag måste ha minst en av tjejerna med mig. Som en gång när jag skulle på fest när Sandra var liten. Jav var tvungen att ta henne med mig för att mannen ansåg att jag skulle det. Så ni kan ju gissa vilken rolig fest det var. Till saken hör oxå att jag inte ammade då. Det hade slutat fungera och hon fick ersättning. Och sist jag skulle vara hemma med Viggo och mannen åka iväg slutade det med bråk för att han skulle ta med sig båda tjejerna så jag kunde få en kväll i lugn och ro. Han tyckte att vi skulle sära på dem bara för att se hur dom är när dom är själva. Jaha kan vi inte göra det en annan gång då? Jag behöver lite egentid och du har ju faktiskt fått vara hos din släkting minst 2 gånger sen Viggo föddes. Helt själv!

Usch vilket tråkigt inlägg detta blev, men jag behövde avreagera mig för det är oxå ngt jag saknar att kunna göra. Jag vet inte hur stavningen är men jag orkar inte bry mig. Jag skriver bara och om jag kollar igenom detta innan jag publicerar kommer jag förmodligen att ändra mig så nope. Det får vara som det är!

Hoppas alla andra kan få en trevlig dag!

Peace Out!

Gårdagen

2011-02-26 @ 12:22

Hann inte alls med datan igår utom den lilla stund jag hade när jag skrev inlägget. Viggo var väldigt mammig igår och jag fick amma ganska ofta. Vilket resulterade i att han skrek 3 timmar i sträck igår kväll tills han däckade brvid mig i sängen vid 2 inatt. Jag måste ha slummrat till för jag vaknade och det var knäpptyst. ”Shit nu dog ungen” var det första jag tänkte. Nope han andas. Sen sov han till 4 och sen va han svinhungrig då hade han inte ätit sen 23 på kvällen så inte så konstig att han va hungrig iofs.

Fick hem Viggo babygym igår så idag har han gymat en hel del och tjejerna har lekt med han så vi fick äta vår frukost i lugn och ro för en gångs skull. Kommer lite bilder senare har lyckats att tappa bort min datakabel till mobilen.

Jaja idag lyser solen så får se om vi ska ut en runda sen. Ha en bra dag alla

Peace out!

Dag 27 – Min favoritplats

2011-02-25 @ 16:27

Ja min favoritplats är enkel. Min favoritplats är med min familj. Vart än dom är trivs jag mer än någon annanstans.

Det blir ett kort inlägg idag, hinner inte med datan alls idag hade bara enb liten paus nu medans Viggo sover så.

Dag 26 – Mina rädslor.

2011-02-24 @ 20:30

Har egentligen inte så mkt jag är rädd för. Det finns en eller två saker. En sak är att jag är rädd att jag en dag ska vakna och vara helt själv! Att min familj inte finns mer. Jag är så rädd för att bli ensam. Jag vill inte bli ensam. En annan sak jag är rädd för är döden. Jag vet att det är en del av livet men rädslan för döden finns nog egentligen för alla. Jag vet att det inte finns en himmel men då undrar man finns helvetet? Jag tror inte det iaf. Helvetet lever vi här på jorden. Varför skulle det annars hända så mkt skit i världen??? Nej tack, helvetet kommer man inte till oavsett om det finns 1000 gudar! Jag fruktar att när man väl dör så finns inget efter. Tänk om allt bara blir svart??? Tänk om ingen finns där när jag dör för att möta mig och visa mig vägen? Jag orkar inte med den känslan av tomhet detta ger mig.

Min enda önskan är att när det väl kommer till kritan och döden står för dörren så går det fort. Jag vill inte känna ngt. Frågan är om döde inte är närmare än man tror. Om man nu ska tro Mayafolkets kalender så finns vi inte till Jul nästa år. 21 december 2012 kommer jorden att gå under. Ni som inte har sett dokumentären Nostradamus om mannen med samma namn.

Nostradamus (egentligen Michel de Nostredame), fransk astrolog, matematiker och läkare. Född 14 december 1503 i Saint-Rémy-de-Provence, död 2 juli 1566 i Salon-de-Provence. Nostradamus är mest känd för att ha nedtecknat profetior vilka sägs förutse framtida händelser från 1500-talet och framåt. De publicerades i boken Les Propheties 1555. (Fakta hämtad från Wikipedia)

Oj nu svävade jag nog lite tror jag. Haha så kan det gå när man blir uppslukad av ngt. Jaja nu vet ni iaf lite om mina rädslor. Bara 4 dagar kvar av sanning. Dessa är kvar:

♥ Dag 27 – Min favoritplats.

♥ Dag 28 – Det här saknar jag.

♥ Dag 29 – Mina ambitioner.

♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.

Jodå

2011-02-24 @ 08:19

Han somnade. Efter han hade ätit en omgång till, och sov ca 30 min i sin egen säng. Sen skulle han ha mat igen. Usch vilken natt. Han började vid 2 ca, och trots det står 4.20 på mitt förra inlägg var klockan 3.20 har ställt klockan fel på bloggen. Detta är nu tillrättat. Vid 5 ca lyckades jag att somna igen då hade jag sovit ca 30 min på 3 timmar. Sen var det bara att gå upp och ta en dusch när klockan ringde så man vaknade. Nu är ag faktiskt relativt pigg. Snart ska barnen till dagis. Sen ska jag hem och städa. Min bror kommer på besök och ska stanna tills imorgon eller på lördag. Ska bli roligt. Hoppas ni får en fin dag trots kylan =)

Peace out!

Piggelin!

2011-02-24 @ 04:20

Vad gör man när man har en oförskämt pigg son? Jo man sätter sig och bloggar om att man har en oförskämt pigg son och sen försöker man få honom att somna. Usch jag ska upp igen halv 7, hoppas bara han vill somna så jag kan gå och lägga mig igen.

Vi hörs igen om ett par timmar!

Peace Out!

Dag 25 – En första

2011-02-23 @ 20:21

Jaha, hmm en första. Hur ska man tolka detta då? Smygtittade lite hos Dart för att se hur han skrivit där och jag antar att man ska skriva om ngt man gjort för första gången.

Kan ju berätta om första gången jag blev full. Jag var 14 år och min mamma hade bestämt sig för att det var dags för mig att veta hur det kändes att vara full.

Så en lördagskväll när hon och en kompis till familjen satt och drack lite så sa hon till mig att nu var det dags! Hon satte en nästan helt full flaska Absolut citron på bordet och fyllde på i ett glas med coca cola och sa att jag skulle dricka upp det glaset på 10 min. Jaha tänkte jag och smuttade lite försiktigt. Fy fan rent ut sagt vad äckligt det var!

Så fortsatte det hela kvällen, mamma blandade och jag skulle dricka. Till slut så var flaskan tom och jag var full som en alika. Skälet till att min mamma valde att göra så här var för att hon hellre såg mig full hemma första gången än att jag gick ut och söp skallen av mig och inte vågade gå hem sen. Hursomhelst. Jag har bara vaga minnen av denna kväll men jag minns att jag blev otroligt trött och försökte gå och lägga mig flera gånger men mamma ansåg att jag skulle inte gå isäng innan flaskan va tom.

När flaskan väl va tom och jag skulle lägga mig kände jag helt plötsligt att jag måste spy. Skriker på mamma som kommer med en hink och det totalt sprutar ut ur både mun och näsa. (Ursäkta de äckliga detaljerna men det tillhör historien) Jag började även att blöda näsblod, så jag sitter i sängen och gallskriker och det pissar blod ur näsan på mig. Jag hör nånstans långt borta ”har du ont?” Nej säger jag, ”Men varför skriker du då?” Jag vaknar och slutar skrika och då slutar det även att blöda. Så jag lägger mig ner och mamma lämnar hinken brevid sängen. Jag tror jag sov med huvudet i den där hinken resten av den natten.

När jag vaknade nästa morgon (vilket var ganska tidigt eftersom jag skulle till kyrkan på konfirmationsläsning) och kom ut i köket så frågade mamma mig hur jag mådde, jag tittade på henne och sa att jag mådde jättebra. Jag tror mamma svor en himla fin ramsa för sig själv efter det, hon ville ju att jag skulle bli bakfull. Haha nope ingen bakfylla här inte. Dock höll jag på att spy i kyrkan när jag satt där, men det har jag aldrig berättat för henne. Kan verka lite elakt av en mamma att göra så men jag tror att jag fick en bättre syn på sprit efter detta.

Till historien hör oxå att jag aldrig haft bakfylla någonsin! Så alla ni som blir bakfulla, jag avundas er inte =) Och ja, jag dricker aldrig Absolut citron igen!

Bvc igår.

2011-02-23 @ 11:09

Igår va vi på Bvc med Viggo och kollade upp om han gått upp ordentligt i vikt. Och det hade han =D hela 220 g hade han gått upp sen förra veckan! Jag är så glad att det inte är min mjölk som börjar sina. Han är nog helt enkelt bara extra hungrig nu.

Så nu väger han nästan 5 kg!

13/1-2011, Nyfödd:
Vikt: 4220 g
Längd: 53 cm
Huvudomfång: 37 cm

15/1-2011, 2 dagar:
Vikt: 3915 g

21/1-2011, 8 dagar:
Vikt: 4100 g
Huvudomfång: 37,3 cm

28/1-2011, 15 dagar:
Vikt: 4420
Huvudomfång: 38

7/2-2011, 3 veckor och 4 dagar:
Vikt: 4670
Längd: 56,5
Huvudomfång: 38,6

15/2-2011, 1 månad och 2 dagar:
Vikt: 4780
Huvudomfång: 39

22/2-2011, 1 månad och 1 vecka
Vikt: 4990
Längd: 59,5
Huvudomfång: 39,3

Mammas stora kille ♥♥♥♥