Vi provar välling igen!
Eftersom vår herre i huset kommit på att man kan bita sin mamma, så är inte det här med morgon amningen jätte spännande längre. Som ni kanske förstår, då det inte är super skönt med fyra snart fem tandavtryck i sin stackars bröstvårta. Känns som dem fått stå ut med en del ändå dessa åtta månader.
För det är precis vad William är idag, 8 månader. Den stora killen som bara lär sig saker hela tiden. Han kan nu mer ta sig framåt i krypande ställning men han är ju dock inte blixten Mcqeen om la säger så. Så de nya framåt hasande stilen tycker han går mycket fortare. Han är som sagt tidigare väldigt viljestark och han ger inte mycket en chans innan han blir sjukt irriterad och skriker och gör det samtidigt typ. Det är nästan så han måste bli sur för att fatta att saker fungerar.
Han sover snart i sin egna säng och det går framåt men han har inte än lyckats sova helt själv. Jag vet faktiskt inte varför men han får en gråtattack som jag inte lyckats stoppa någon natt vid tre ungefär? Men vi jobbar på det och tillslut lär det ju gå! Han äter mat i varje fall för glatta livet och han dricker gärna vatten till det i sin favorit pipmugg från Brown.
Så anledningen till vällingen är ju såklart detta bitande, och han tog faktiskt en halv flaska det är ju mer än han någonsin ätit förut. :)































