Det är faktiskt så skönt när barnen åkt till skolan och jag och William kan bara mysa en stund. När man slutar amma så förlorar man den stunden som man har med sitt barn. Nu slutade jag ju att amma av egen fri vilja så det är inte så att jag saknar ihjäl mig efter det. Men kan sakna närheten det blir, men när han är uppe så tidigt som han är numer så blir det en mysstund nu istället med lite filosofering i sängen.

Nu ligger han och snarkar har bredvid mig och jag börjar bli något uttråkad och ha ont i min ena axel. :) Så lika mycket som man saknar den där närheten så är den skön att kunna gå ifrån. För strax innan jag slutade amma så kände jag mig som en fånge och William var den som sög livet ur mig… Konstig känsla men jag kände mig kvävd av det, då visste jag att det var dags att sluta amma!!

Han är så söt när han sover ;) hihi

William har verkligen kommit på saken med att slippa frukosten. Jag vet att jag skrev om det häromdagen med men jag kan inte sluta förundras! Jag slänger ned mackan och asgarvar… Sedan när syskonen hänger på i skrattet så blir det ännu mer full i fan i honom.

Det är verkligen ganska intressant det där, vi satt igår och pratade om vilken liten person han blivit. Han har ju verkligen börjat bli medveten om sina handlingar. Han har blivit en liten person med bestämda krypsteg kan jag säga. Det har börjat gå fort och han kryper bestämt om han fokuserat på något!

Han är ju bara för härlig enligt mig. Men om det ska fortsätta i den här takten så kommer jag ju ha gråa hår när han är två redan ;).

… Vart alla smörgåsrån tar vägen och att det går så fort för honom att äta upp dom. Boven Ebba har ju såklart kommit på tricket…. William verkar dessutom vara väldigt generös på den punkten. Dom delar verkligen broderligt eller vad ska man kalla dom!?

William är en jäkel på att snacka, på sitt egna språk såklart. Det har inte kommit så många ord ur hans mun mer än att han säger Ebba, ma-ma-ma, dä. Men när han snackar så har han fulla konversationer med någon av sin leksak eller det kan även vara med hundarna. Det är ju för sött, innan satt han på golvet och åt smörgåsrån och han delade med sig till Ebba och hon var ju inte speciellt svårövertalad;)

Man blir nästan lite rädd när man tänker på hur fort det gått sedan vår guldklimp kom till oss. Tänk att han kryper, pratar, har en egen vilja av stål, mysig, pussig och påhittig!

Jag älskar dig William!

Underhållningen av William består just nu av Lollo & Bernie, han diggar dessa små figurer. Dansar och diggar till musiken. Så vill jag ha honom lugn en stund så är det bara att sätta på denna:)

Så var det REDAN den 3 september och vår stora kille är nio månader. Tänk att det var nio månader sedan man låg på BB Stockholm och var så förväntansfull och nyfiken på vem den lilla människan var. Vår lilla söta härligt rara goa pussiga, kramiga, knosiga lilla kille blir stor. Ja han bara älskar att busa. Mornarna när man han vaknar som ett litet yrväder blir de härligaste någonsin…. varje dag!!! Han skattar det goaste skrattet….. ett sånt skratt så man bara känner en härlighet och värme djupt inne i kroppen….. kan det bli härligare? skulle inte tro det.

Denna morgon. 9 månader gammal och han har haft en av de där knosmornarna….. frukost på sängen….. menat till mamma…. men så klart vart det en liten smörgås till Wille oxå som han gladeligen mumsade i sig, speciellt  när han såg hur storasyster och storebror gör =)

Mamma behöver oxå ägnas en tanke….. hon drar det stora lasset hemma… gör allt det där som gör att man trivs därhemma…. själv känner man att man inte inte att man gör tillräckligt…..  nu gäller det att sluta gnälla och bli en bättre pappa och respektive och bli mer aktiv därhemma oxå…. Ta hand om den underbara lilla och ibland udda familj man har….. vara nära när den lille växer… och självklart de större pluttarna…. man ta även hand om den underbaraste tjejen i hela vida världen…Aja! Ja Jag älskar dig! obeskrivligt mycket!

Till er andra som läser detta önskar jag en underbar dag. Ta tag i den och se till att njut för fullt!

Rond tre har gått förvånansvärt bra! Han somnade vid åtta vaknade till en gång och behövde nappen. Klockan tolv vaknade och ville ha käk och sedan vaknade han som vanligt vid två, tre snåret. Han somnade dock om utan gråt och gnäll. Det som återstår nu är ju att få han att stanna i sin säng hela natten. Hur man nu ska lösa det när man själv knappt kommer ihåg att man varit uppe och hämtat över honom… Jag tycker det är läskigt att inte komma ihåg att jag vaknar och ställer mig, plockar upp honom och lägger honom i vår säng. Snacka om att gå i dvala…

Men det är ju helt klart framsteg nu, så det är ju oerhört skönt att vi inte går bakåt. För så kändes det lite när han började vara vaken på natten. Han hal ju i stortsätt aldrig varit det tidigare.

Idag ska vi se till att han äter by the book också, inte att jag haft några problem med maten dom senaste dagarna på något sätt. Men jag köpte en ny gröt som jag tänkte ha som eftermiddags mellen. Får se om han tycker om den, det är en risgröt nämligen.

Seriösa snack med nappen såhär på morgonen!! God morgon folks!!

Då har vi tagit rond två, oboy om denna var lättare! Jag gick och lade honom vid åtta, han vaknade till en snabb gång så jag behövde stoppa i nappen. När vi gick och lade oss strax innan tolv, så vaknade han kanske en kvart senare. Då gav jag honom välling (han brukar äta en vid 11). Sedan sov han som en stock, jag vet inte vart klockan var när han började vända och vrida på sig, men jag såg att solen började gå upp. Om gårdagens somna om stadie tog två timmar så tog denna en kvart, max en halvtimma! Sedan sov han fram till sju ungefär, det får jag nog lov att säga är en klar förbättring mot förra natten. Jag hoppas ju såklart på att det ska gå smidigare i natt då, men är också beredd på ett bakslag. För det känns inte som om att han bara kan vända sådär… Såklart hoppas jag på det bästa men, natten får ju utvisa det!

William somnade till för en stund efter sin gröt, och då passade jag med på att ta mig ett powenap. Vilken skillnad det kan bli på en genom att man tar den där extra kvarten och sova på. Nu är jag en helt annan människa, så nu kan vi sätta fart på dagen med lite damsugning! Det gör jag varje dag numer sedan William började krypa, det är först då man ser hur skitigt golvet är kan jag säga. När man dessutom har bygggubbar som har yrt runt en massa sanddamm som lagt sig som en hinna på golvet, känns det inte så mycket fräschare. När tomten väl är klar ska jag ta hit en städfirma som riktigt får sanera huset ifrån all sand, jag vet att jag själv med kommer få hålla på att torka golvet efter det. Men då är det i varje fall så rent man kan få det under de förutsättningarna.

Det är ju verkligen en härligt solig dag ute idag känns det som, kanske ska försöka mig på en promenad ned till sjön och tillbaka. Vet inte hur jag orkar det eller ej, men går jag långsamt bör det ju inte vara några problem!

Jag måste bara berätta! William stod av sig själv här innan vi gick och sov en stund. Han kravlade sig upp mot bordet och så fick han syn på tidningen som såg mycket intressant ut. Han tar det och när den lämnar bordet så håller han den med båda händerna och han står… Jag är lika chockad som han blev när jag tog tag i honom då jag trodde han skulle falla (snacka om nojig, vad hade kunnat hända?). Det var säkert ren slump att han gjorde det för han visar inga större tecken på att vilja lämna krypstadiet mer än att han reser sig mot möblerna. Jag har försökt ställa honom mot son gåvagn några gånger och han är inte sugen på att gå med den… Han sätter sig ned och ska putta på den, smart det går ju lika lätt att få den framåt på det sättet ;). Men det är klart, nu vill han ju säkert lära sig mer saker så att han provar nya grejer varje dag det är ju bara kul! Men som jag personligen känner så behöver han inte börja traska en på ett tag! Snacka om att behöva barnsäkra huset på riktigt då!

Inatt fick jag nog när William vaknade vid två, det är samma visa varje natt. Han vaknar och sedan vägrar han somna om. Han ligger och smågråter, väder på sig, sättet sig upp och så håller det på kan jag säga. Timme in och timme ut, ändå försöker jag hålla honom och göra på samma sätt när jag söver honom på dagarna. Men han ger sig inte kan jag säga!

Inatt tog det två timmar för mig att få honom och sova, då försökte jag inte ens hela tiden. Första timmen så höll jag på frenetiskt för att få honom att sova! Sedan gav jag upp, men som tur var så hade jag fått sova så mycket att jag var relativt pigg så jag höll mig vaken. han höll på i över en trimma att sätta sig upp, lägga huvudet mot mitt bröst och nästan somna. Men snacka om envis, han sov säkert en kvart sista gången innan han kom på att han sov och satte sig upp igen. Men då var det inte svårt för mig att söva om honom.

Jag förstår inte vart det kommer ifrån, han verkar ju tycka att han inte behöver sova mer än vad han gjort. Sedan har det nog bergis lite och göra med det jag skrev om igår. För han sover skönt tills man själv kommer in i sovrummet, på en sekund så är han vaken. Jag ska verkligen försöka vara lika rustad inatt och ta rond 2, för den kommer garanterat!

Idag ska jag vara extra barnvakt, Vincent 3 år som bodde granne med oss. Som numer bor inne i stan ska komma hit och vara med oss en stund mitt på dagen. Hans pappa ringde mig igår och frågade om det gick bra då han var tvungen att göra något i huset innan dom nya ägarna flyttar in. Inga problem sa jag, tänkte ändå vara hemma idag med och kurera mig. Hostan har verkligen blivit värre men snuvan har släppt så det går ju åt rätt håll i varje fall. Jag är inte hundra på om jag kommer klara att träna idag men om inte ska jag försöka med i morgon. Det är onödigt att förlänga sjukförloppet bara för att lixom. Vi får se helt enkelt!

God morgon säger vi härifrån!!