Lättnad och lite besviken på samma gång!
SÅ nu är vi hemma igen efter att ha tillbringat några timmar på förlossningen. Det blev ett timmas långt CTG samt ett UL som konstaterade att myran mådde bra inne i magen och att det inte var några konstigheter. Vilket känns jätte skönt, sedan sa dock läkaren att jag inte ska tveka att höra av mig om jag känner samma oro igen då är viktigt att man känner bebisen hela tiden… Jag frågade om det kunde avta i rörelsemängd just för att det börjar bli trångt och då sa han att det ska inte vara någon betydelse då dom ska röra sig lika kraftigt hela tiden. Men min känsla i magen är lugnad och att veta att allt är bra där inne både med fostervatten och ingen navelsträng runt hennes hals så ska jag nu ta och vila en stund. Vilken skillnad det var nu att ha ett UL mot den gången vi såg henne första gången… Nu såg jag i stort sätt inget av hur hon såg ut trotts att han försökte visa så mycket han kunde, man skymtade förbi en fot då och då och navelsträngen såg jag. Sedan hennes lilla hjärta som tickade på så fin så. Men den känslan jag fick igår när jag satt och tryckte och tryckte på henne för att hon skulle reagera tillbaka vill jag aldrig känna igen, jag trodde seriöst då att hon var död. Det har aldrig hänt att hon inte svarar tillbaka till än när man puffar och stör henne… Men som sagt nu är det utrett och det känns skönt, jag ska lämna ett Urinprov igen nästa vecka så det inte är urinvägsinfektion för jag hade tydligen ganska kraftiga värkar emellanåt…
William var dock galet trött och ville behandlas även han som en bebis…. ;)
Pappa P tyckte skoskydden var så läckra så han lånade med ett par hem….
Innan vi åkte hem så stannade vi så klart på posten för att hämta ut det efterlängtade paketet som kom igår, full av förhoppning och längtan efter att ta en promenad i eftermiddag slogs snabbt ned igen då dom endast skickat sittdelen… Den kommer man inte så långt med utan vagn, blir så galen på dom då det strulat en del med leveransen redan och så har dom lyckats att glömma det viktigaste typ… Så jag blev ju så klart väldigt besviken och det beror ju med på att jag är gravid och det har varit en anspänning det senaste dygnet med det som varit så det är kanske inte konstigt att min besvikelse är större… När man dessutom haft strul med ett tidigare köp jag gjorde hos DOM så blir ju inte frustrationen mindre tyvärr…














Gud vad skönt!! Man ska alltid ta minskade fosterrörelser på allvar. Hellre åka in en gång för mkt än inte alls. Hoppas du förblir lugn nu.
kram på dig
Jag är lika långt gången som dig och igår när vi var på kalas och folk ville känna efter rörelser så försökte vi och försökte men ingenting hände, jag buffade, lade mig på sidan, tryckte på honom, lade mig på rygg och en massa andra saker för att gå igång det lilla trollet – ingenting hände. Jag blev riktigt orolig men han kom igång senare på natten när vi var hemma igen. Jag kan dock säga att jag ibland kan känna mig orolig över hans rörelser, jag är van vid att han nästan rör sig konstant, mycket och kraftfullt men ibland kan det vara dagar då han knappt rör sig och framförallt då han inte rör sig på dom tider eller tillfällen som han brukar. Jobbigt!
Skönt i alla fall att allting är bra med lilla Myran! =)
Åhh fy va jobbigt!! Jac förstår hur du måste kännt, va ju inne två ggr samma dag för att den inte rörde sig.. Skönt att allt gick bra och att ni fick se lilla myran!!
Tack så jätte mycket för dina heja rop och gratulationer.. Äntligen är hon ju här!! Galet va jobbigt det va att vänta det sista, men nu är det bortglömt;)
Inte långt kvar för er nu.. Så roligt!!:)
Superfina bilder du lagt upp från madrid förresten.. Ni är såå fina!!
Kramkram!!