
Ella var 6 månader gammal när vi provade 5-minuters-metoden. Nattningen som bara fungerade om jag ammade henne till sömns höll på att göra mig tokig. Det var så otroligt jobbigt att hela tiden känna sig så låst med ett bröst ut i vädret och henne sugandes på det tills hon somnade. Och när hon i sömnen fortfarande hade ett sådant sugtag om bröstvårtan att det inte gick att komma loss om man inte öppnade läpparna på henne i mungipan, vaknade hon nästan varje gång och nattningen fick börja om.
Och eftersom hon inte tog nappen gick det inte att ge henne den heller som sugobjekt. Nattningen kunde ta en timme och vissa kvällar blev det fler än en tur in i sovrummet…
Ja, ni är nog många som känner igen er med mig!
Hur som helst bestämde vi oss för att testa med 5-minuters-metoden som ett par vänner hade provat och fungerade för dem.
Första kvällen var helt hysterisk, hon grät så mycket och vi gick in ett par gånger som metoden går ut på för att säga godnatt men gick sedan ut igen, Ella låg på rygg och skrek och grät, så vart det tyst efter ca 25 minuter och sedan började hon igen. När jag då kom in för att säga godnatt såg jag att hon hade spytt i sängen av sitt skrik.
Där avbröt jag allt med en gång, tog upp henne och tvättade henne. Min lilla prinsessa, jag fick så dåligt samvete för hur vi kunnat utsätta henne för detta. Sen satt jag och ammade henne i soffan resten av kvällen. 5-minuters-metoden var inget för oss. Till slut tog Ella nappen och vid tio månader slutade jag amma henne och läggningen blev något enklare trots att man fick ligga bredvid länge innan hon ens ville somna själv i sin säng.
När Tuva kom blev det mer naturligt att ligga själv i sin säng då jag var tvungen att hålla i Tuva. Nu när barnen är 4½ och 2 år, 8 månader somnar det efter en eller tre böcker i sina egna sängar i samma rum efter ca 30 minuter! Det finns ljus i den mörka tunneln ändå…
Vad har ni för erfarenheter av sömnmetoder som Anna Wahlgrens Sova-hela-natten-metod och 5-minuters-metoden? Eller har ni aldrig behövt någon?