Man får passa på
Hej! Livet rusar förbi i en nästan oroväckande fart… Jag är hemma själv med barnen denna vecka då Stefan är på jobb i Åre. Det är så skönt! Vi har det inte dåligt på något sätt men hur roligt är det att ses jämt och ständigt? Dessutom så vet jag att denna jobbresa gör honom gott och hur påverkar inte det mig positivt?
Igår passade jag då på och göra något “förbjudet”, jag sov från klockan halv nio igår kväll till halv fem imorse! Så skönt och behövligt! Ligger fortfarande 100 timmar minus på sovtiden bakåt men detta kan jag leva på länge!
Ha en toppendag!








