Magen växer explosionsartat, tycker i varje fall jag som bär på den. Men kommentarerna jag får av andra är mera i klass med: ”Oj, vilken söt liten mage du börjat få…” Vadå BÖRJAT??? Jag har ju (tydligen bara enligt mej själv) haft en tydlig mage sedan vecka 16! Nu är det vecka 26+6 (går in i sjunde månaden om en vecka) och tycker att lite mer än en söt LITEN bebismage borde väl synas!?!? Kanske jag bara är otålig…

En annan intressant detalj med att vara gravid är hur många historier man får höra om bekantas graviditeter. Ganska logiskt förstås, tidigare hade det nog känts lite obekvämt att höra om sånt… Men en grej jag tycker är lite irriterande. Tydligen tycker många (särskilt av ens egna föräldrageneration) att det är mycket dumt att ta reda på sitt ofödda barns kön! Och man klassas som lite korkad och dum. Sånt ska man ju inte veta, det SKA vara en överraskning! Det fattar jag inte. Om man VILL veta och möjligheten finns, varför skulle det då vara så förbjudet? Det är ju VÅRT barn och därmed VÅRT val! Så det har lett till att vi inte har berättat åt nån vad det är för sort där inne. Om dom tycker att man inte ska veta får dom inte heller! För mej är det mera en person nu och ifall det skulle råka sig så att det ändå blir av den andra sorten än vad som var mera troligt är den personen också varmt välkommen!

Trodde även att jag skulle ha gått upp massor i vikt nu. Vi hade semester förra veckan, vilket betydde göra-ingenting-och-äta-gott-på-landet-dagar. Och lite för mycket sötsaker. Hos min mormor (var vår sommarstuga ligger) är det nämligen lagstadgat att man ska ha eftermiddagskaffe inklusive minst 3 sorters bakverk varje eftermiddag klockan 14. Och helst ska man ju också äta av alla sorter som finns. Förra veckan som ju var post-prinsessbröllopsvecka även här i svenska kungarikets östra grannland firades detta med officiella bröllopsmazariner och -konfekt! Åtminstone 3 dagar i rad! Att vi därimellan dessutom var på dop med massa mat och kakor gjorde ju inte dieten bättre. Men någon viktökning kan inte ses, väger hemma precis samma som innan semestern. Vilket betyder att totala viktökningen fortfarande ligger på ca 2-3 kg… Men antar det är ok. SF-måttet låg senast (i v. 23) exakt på mittkurvan så där inne växer nog någon!

Imorgon är det dags för sockerbelastningstest. Har fasat för det här ända sedan jag hörde om att de nuförtiden testar alla över 25 år i det här landet! Graviditetsdiabetes vill jag INTE ha!!! Så egentligen mycket bra att man testar alla så man kan förebygga komplikationerna med diet, men det skulle ju bara vara så jobbigt!!! Att man dessutom dragit ner gränserna till värden en stor del av normalbefolkningen helt normalt överstiger i det här landet gör ju att man blir ännu mera nervös. Nå, imoron är det överstökat, sen är det bara att vänta på läkarbesöket om två veckor för att få domen…

Annat kul att dokumentera. Vi har fått äran att bli gudföräldrar åt våra kompisars lilla son. Helt ljuvlig liten krabat, trots att han inte alls var särskilt nöjd över uppmärksamheten under dopet utan somnade som en stock EFTERÅT. Att vi sen igår blev tillfrågade om vi vill bli gudföräldrar åt ett annat kompispars lilla dotter gjorde inte saken sämre! Känns jättekul! Så sen har vi en gudson och en guddotter och en egen son eller dotter som alla är födda 2010! Är ett speciellt år för oss! Lycklig som bara vad!

Det var det för den här gången.