SOm jag tidigare skrivit så har vissa personer i vår närhet betett sig konstigt, tagit avstånd och uttryckt sig lite trist om vår graviditet. Men nu efter UL har jag väl förstått lite mer att jag är gravid och att vi faktiskt ska ha barn och i och med det kan jag koppla bort resten. Nu är fokus på att bebisen ska må bra och att jag ska må bra såklart, ingen ska få förstöra vår lycka och vårt välmående.

Min kärlek är även glad och förväntansfull, vi är så olika han och jag… Jag är lite mer impulsiv och snabb om man säger så. Han är så seg att det finns inte! Så det var helt enkelt likadant med det här, det tog honom tid att förstå och mogna. Han är även lugn och trygg och det älskar jag med honom, själv är jag lite mer fladdrig. Hoppas att vår bebis blir som han.