Mercedes förlossning
Jag hade gått sex dagar över mitt förlossnings datum och man började ha tankarna kommer det att hända snart eller ska jag bli igångsatt ??
Hade inte haft några förvärkar eller krämpor på något sätt..
Klockan 19.00 den 23 Januari 2008 så kände jag något i magen som egentligen inte känndes som någonting alls men eftersom man varje kväll gick och kännde efter så märkte jag att något inte var som det brukade
Kanske ikväll tänkte jag kanske . Jag berättade för John att kanske i kväll får vi vår efterlängtade flicka .. Men ingenting hände ..
Så plötsligt klockan 23.00 så drog magen ihop sig och vart stenhård, för att ca 30 sekunder senare vara som vanligt. Efter en halvtimme 23.30 så kom det igen denna gång var jag tvungen att dra upp benen och andas djupa andetag. Jag berättade för John som var på väg att lägga sig att jag stannar uppe och ser vart detta leder.
John somnar på 5 minuter. Jag ligger i soffan och klockar värkarna japp jag kunde inte fatta att det var värkar
Inget vatten hade ju gått och heller ingen slempropp vad jag kunnat se.
00.30 Ringer jag min mamma och berättar att mina värkar kommer med 5 minutersintervaller och att det börjar göra riktigt ont. Mamma säger till mig att ringa till förlossningsavdelningen . Jag lägger genast på och ringer till Viborg sjukhus. Där jag pratar med en cool lugn tant som säger att jag ska ta en alvedon och försöka sova .. ÖH ok sova har denna dam fött barn överhuvudtaget??
Jag packar det sista i min födselväska
Den som varit packad i fyra veckor redan .
Går in och väcker en skönt sovande John och säger att det är nog dags nu .. Han flyger upp ur sängen och packar i väskan i bilen. Hundarna ser förvånat på hur vi baksar oss ut till bilen. Klockan har nu blivit 01.45.
02.00 Är vi i ett undersökningsrum och en barnmorska ska känna om slemproppen gått och om jag öppnat mig något. Slemproppen hade tagit sig loss och jag var öppen 2 cm.
Vi frågade om hon visste hur lång tid det kan ta och hon sa räkna med 1 cm i timmen och du ska öppna dig 10 cm. Shit tänkte jag ska jag ha så här ont i 10 timmar ..
Vi kom in i vårt rum och sköterskan (kommer tyvärr inte ihåg namn ) säger till oss att hon kommer tillbaks om en timme för att se hur det går..
Klockan 02.45 säger jag till John att ringa på klockan för jag är tvungen att lägga mig ned. Sköterska kommer springandes och bäddar upp sängen och jag får fina sjukhus kläder att sätta på mig. Mina värkar kommer nu med 2 minutersintervaller och är ca 1 minut långa och väldigt kraftiga. Sköterskan sätter en band runt magen som ska mäta hur kraftiga värkar jag har och så hon kan höra bebisens hjärtslag..
Då hon kan se att jag har kraftiga värkar och att bebisen hade det bra.
Klockan var 03.15 när hon försökte för första gången att känna hur långt jag var öppen , det var svårt eftersom mina värkar inte hade något uppehåll , så hon fick snabbt känna medan en värk dalade av .. Hon kännde då att jag var öppen 9 cm . Lite överraskat sade hon att vi måste fylla upp badkaret för om du ska föda i vatten så ska du ned i det nu..
Badkaret vart snabbt uppfyllt och jag vankade dit med hjälp av John. Det hade nu börjat trycka nedåt så in i bomben och det var svårt att gå.. Jag gick i vattnet och det var skönt att känna det varma vattnet omkring mig. Mitt vatten hade fortfarande inte gått så sköterskan skulle pricka hål på fosterhinnan och så var det dags att föda
Men mitt fostervatten var grönt och det tydde visst på att bebisenb hade bajsat och det kunde bero på stress. Så föda i vatten det var uteslutet. Så jag vart beordrad att gå upp till sängen igen.
Det mina damner och herrar var inte skönt det känndes som jag hade ett bebis huvud halvt ute ur min …… och värkarna känndes jätte strka och det var oerhört svårt att inte krysta..
Klockan var 03.47 var jag i sängen igen och bad faktiskt om smärtlindtring men de skrattade och sa lilla gumman det är det för sent för du ska föda nu vännen.. Va nu det har väl inte gått 10 timmar ännu tänkte jag och slängde ett snabbt öga på klockan..
Nu får du krysta sa sköterskorna och jag som oroat mig för hur jag skulle göra behövde inte oroa mig mer värkarna som kom nu var helt sjuka efter 3 kryst värkar var hon ute vår fina lilla Mercedes 50 cm lång 3010g .
Hon kom upp på min mage och den lyckan/kärleken som man känner just då är obeskrivlig.
(Mercedes född i Danmark på Viborg Sygehus utan smärtlindring/lustgas och jag sprack ej)






