Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:
  • Vlogg från Mallis!
  • Arkiv för juli, 2010

    Lager 157

    Idag blev ännu en lugn dag. J:s kusin M med familj kom och fikade lite,
    deras lille son A är ju så söt.
    Sen åkte vi till Lager 157 i Gällstad, men vi hittade faktiskt inget.
    Jag ville ju köpa lite mer kläder till L, men klädutbudet till henne var inte mycket att hurra för, kanske utplockat?

    Tänkte istället att vi tar Ullared nån dag istället, får väl se hur det blir.
    Nu blir det lite subway till kvällsmat och lite film tittande, valentines day :)

    090515

     

    Här kommer jag skriva om graviditet
    Efter 13 månaders väntan så var jag äntligen gravid.
    Den 15 maj 2009 blev det ett plus på stickan. Glädjen var enorm, samtidigt som jag var super nervös och orolig (har haft ett missfall innan i v14).
    Men min underbara Johan lugnade mig hela tiden och sa att allt kommer gå bra.

    Vecka 4 – 12
    Den första veckan kände jag inte så mycket, inget illamående eller trötthet, men runt vecka 6-7 sa det pang.
    Tröttheten var enorm, jag sov, sov, sov och sov men blev inte piggare för det. Illamåendet kom nu med.. Det jag åt de 3 månaderna var yogurth, risifrutti, citroner och det om gick ner utan att jag ville kräkas.
    Jag var inte mycket till flickvän de första månaderna eftrsom jag bara sov och sov.. Minns faktiskt inte så mycket av den första tiden heller..
    Tur att jag har världens underbaraste Johan som var så förstående <3<3<3

    Under de första veckorna visade det sig att jag hade fått hypothyreos
    (för höga sköldkörtels värden).
    Om man inte behandlar hypothyreos under en graviditet kan barnets
    centrala nervsystem drabbas av störningar och du kan få missfall.
    Nu började jag behandlas tidigt, redan i vecka 7. Och man måste gå och ta prover 1 gång i månaden så att man ser att värderna ligger bra,
    annars får man höja eller sänka medicin dosen.

    Vecka 13 – 24

    Nu började illamåendet lägga sig, underbart skönt. Men samtidigt var jag tacksam för att jag mådde illa för visste jag att allt var som det skulle.
    Jag fick även göra ett tidigt ultraljud nu, det var egentligen inte meningen att jag skulle göra ett ultraljud, men på läkarbesöket så kände man inte att min livmoder vuxit något (antagligen för att jag inte kunde slappna av) så då gjorde man ett ultraljud för att se så allt såg bra ut, och det gjorde det. 
    Tultan låg där inne och snurra runt och vinkade :).
    Från vecka 15 hade illamåendet gått över helt och jag var mer till flickvän nu
    efetrsom jag inte sov bort dagarna, (när man var ledig).
    Johan och jag hade semster och vi njöt av sommaren 09,
    vi såg U2, var i Varberg och bara va.

    090824
    Nu var det dags ultraljudet, dagen vi skulle få se vårt underverk. Min enda tanke innan ultraljudet var ”bara hjärtat slår” och det gjorde det, allt såg fint ut, Tultan var en riktig livlig krabat. Den 17 Januari beräknades Tultan födas.

    Från vecka 19 – 24 tyckte jag att magen växte hela tiden, jag hade nog redan gått upp en cirka 10-15 kg!!! (Jag var dock väldigt liten och smal innan, 44 kg)



    Vecka 25- 31

    Under denna tiden flöt graviditeten på bra, jag var dock väldigt stor,
    mitt nya smeknamn var ”magen och Malin”. Jag hade lite sammandragningar då och då,
    då satte jag mig ner och vilade i den mån jag kunde.
    När jag var i vecka 29 la sig Tultan till rätta i magen.

    vecka 32-38
    En lördag morgon i vecka 32 vaknade jag av att min mage var lika hård som en fotboll och jag kunde inte böja mig ner.
    Ringde till förlossningen och de tyckte att jag skulle komma in.
    Inne på förlossningen fick jag ligga med en ctg kurva, allt såg jätte fint ut, men mina sammadragningar var lite onda så det beslutades att jag skulle få bricanyl ( det stoppar oftast dem) och göra en undersökning för att kolla så jag inte öpnnat mig. Allt såg fint ut, min livmoderstapp var inte påverkad.
    Nu slutade jag också jobba (jobbar som undersköterska på sjukhus).

    I en vecka fick jag vara lugn. En dag började det nämligen klia nåt hysteriskt, har aldrig varit med om nåt liknande. Tänkte dock inte mer på det jag gick och kliade mig, efter 1 veckas kliande gav jag upp,
    (hade nu börjat få utslag på armar och händer). Jag ringde barnmorskan och fick komma ner för att ta prover för graviditetshepatos
    (man ser då om levern är påverkad).
    2 dagar innan julafton kom provsvaren, levern var inte påverkad.
    Det kanske var nåt jag reagerat på tänkte man. Jag beställde tid hos läkaren som jag fick träffa dagen innan julafton. Hon trodde också det var en allergick reaktion, men hon ville inte skriva ut kortison till mig eftrsom jag nu hade utslag på hela min kropp förutom i ansiktet.
    Jag träffade även min barnmorska för den vanliga kontrollen.
    Hon tyckte att mina utslag såg fruktansvärda ut,
     jag hade även lagt på mig vätska nu med.
    Jag fick ta kisseprov för att se så att det inte läckte protein i urinen,
    där såg allt bra ut.
    En annan barnmorska fick se mina utslag med, hon nämde något som kallas PUPPP.

    Min barnmorska ringde till förlossningen för att rådfråga. De tyckte att jag skulle komma in så att de fick titta på mig och utesluta havandeskapsförgiftning. Inne på förlossningen fick jag ligga med ctg kurva, där såg allt brta ut. Läkaren gjorde även ett tillväxtultraljud eftersom jag dragit iväg på tillväxtkurvan. Allt såg bra ut på ultraljudet, bebisen är normalstor sa läkaren (om man frågar mig så var hon inte normalstor vid födseln).
    vi blev dock inlagda pga av min fruktansvärda klåda.
    Jag fick tavegyl att äta, 6 om dan skulle jag äta.
    Julaftons morgon kommer läkaren, det första han säger när han ser mig
    ”det är PUPPP hon har”.
    Så julafton 09 spenderades på sjukhus, vi fick dock permession så vi kunde åka hem till Johan:s mamma och äta julmat,
    vi fick även sova hemma julaftonsnatten.

    Vad är PUPPP?
    Puppp
    är en allergiliknande klåda, man får nässelutslag
    över hela kroppen, men inte i ansiktet.
    Den kan i sällsynta fall drabba gravida kvinnor,
     klådan försvinner i regel efter förlossningen.
    Klådan är inte farlig för mamman eller fostret,
    däremot psykiskt påfrestande om man frågar mig.
    70 % av kvinnorna som drabbas av PUPPP föder pojkar.

    Den sista månaden sov jag på soffan för att det var bekvämare att sitta upp och sova, hade en fruktansvärd halsbränna så jag kunde inte ligga ned.
    Nu började klådan försvinna sakta men säkert.
    4 dagar innan nyårsafton började jag få värkar, hade det i 2 dagar, men de avtog, Tultan ville helt enkelt vänta till 2010. Nu började klådan igen, jag kliade och kliade. Kunde inte sova på nätterna eftersom det kliade så fruktansvärt mycket. Min hud var sönderkliad så nu sved det överallt. Man kunde tro att jag rullat runt i en nässelhög så illa såg det ut.

    Den 7 Januari var vi hos barnmorskan. Jag sa då att mina utslag hade kommit tillbaka, eftersom jag nu var gravid i 38+3 så sa barnmorskan att vill jag inte mer så ska jag säga ifrån. sagt och gjort, min barnmorska ringde till specialist mödrarvården så att jag skulle få en tid där för samtal.
    Dagen efter fick vi komma.
    Den 8 Januari besökte vi specialistmödrar vården. Läkaren där undrade vad jag ville, jag ville bli igångsatt!!! Klådan gjorde så att jag inte sov på nätterna, jag var psykiskt utmamattad, jag bara grät om nätterna.
    Läkaren kände på min livmoderstapp, jag var öppen 1,5 cm så då tyckte hon vi skulle avvakta till måndag, det var ju fredag trots allt!? Då brast det, jag bara grät och sa att jag orkar inte mer.
    Läkaren gick ut från rummet för att diskutera antagligen med förlossningen, när hon kom in igen sa hon att de skulle sätta igång mig.

    Jag fick en igånsättnings gel och fick ligga stilla i 1 timma. Skulle jag nu inte öppna mig, så skulle vi se runt 6 tiden vad man skulle göra, fortsätta eller avvakta till imorgon?

     Jag och J låg och läste, tittade på tv och väntade för att se om något hade hänt.
    Jag började få sammandragningar, men jag öppnade mig inte.
    När klockan var 6-7 på kvällen och jag inte hade öppnat mig något mer bestämdes det att jag skulle få bricanyl
    (för att avstanna mina sammandragningar),

    2 värktabletter och en insomningstablett så jag skulle få sova och vara någorlunda utvilad tills morgondagen.

    Klockan 8 på kvällen la jag mig,
    jag ville ju vara lite utvilad så jag orkade att föda barn.
    2,5 timme senare vaknade jag av att jag hade onda sammandragningar.
    vi ringde på barnmorskan, hon kände på mig
    och det visade sig att jag var öppen runt 3 cm. 
    Nu fick vi ett förlossningsrum istället för nu skulle det födas barn! Jag fick bada och andas lustgas, gud vad skönt det var. Jag satt nog i badet i 2 timmar, (tappade tidsuppfattningen när jag började andas lustgas).
    Efter 2 timmars badande kände barnmorskan på mig igen, hon tog öven hål på mina hinnor. De frågade även mig ifall jag ville ha EDA, jag sa ja,
    (har i efterhand frågat Johan varför det gav mig mig EDA eftersom jag inte minns pga av att jag var rätt så hög av lustgasen)
    När klockan är runt 2 på natten får jag EDA, strax därefter vill jag börja krysta, men undersköterskan säger att ”så fort går det inte” men jag sätter igång och krystar ändå och då inser de att jag är öppen 10 cm.
    Mellan mina krystvärkar försöker jag sova, jag var så trött och sen hjälpte väl insomningstabletten till som jag fick tidigare. Tultan vill inte riktigt sjunka ner, så de försöker få mig ialla olika ställningar så hon sjunker ner, nu tycker jag att de är fruktansvärt jobbiga. Efter 1 1/2 – 2 timme krystningsarbete föds Tultan, med hjälp av yttre press eftersom hon föddes i djup tvärställning (huvudet ligger fel).
    Allt som allt tog min förlossning 5 1/2 timme.

    Känslan när jag fick upp henne på bröstet är obeskrivlig,
     man fylls av en sån kärlek och smärtan glöms bort fort.
    Tultan visade sig också vara en riktig tungviktare 4460 g, 54 cm
    (hon föddes i vecka 38+5)Pupppen försvann relativt fort, så fort Linnea var ute blev min hud mycket bättre.
    Och ja det var värt allt ont, kliande, alla tårar,
     för när jag såg Linnea var det redan glömt.

     

    Linnea Liv Johlin du är underbar och så älskad av din mamma och pappa.

    Lugn dag

    Idag har dagen vart lugn, det ju spöregnat hela dan och det gör det fortfarande.
    Iofs så tog vi en liten shopping tur i knalleland
    med A och Z och deras söte lille son K.
    Jag fick inhandlat söta sängkläder, en ny pyjamas och mockasiner till L.

    Efter det har vi bara vart hemma och myst. Och nu ligger L på min mage och myser med mig, så underbart.

     

    Mammabloggar


    Här finns massa olika mammabloggare att följa

    Bloggar av mammor och gravida

    Full rulle

    Idag har det vart full rulle från 8 imorse till 9 på kvällen!!!
    L har nog kommit in i seperationsfasen och det verkar
    som om tänderna är på G,
    att få L att sova nu är inte det lättaste, tycker så synd om henne,
    hon är ju vråltrött men icke,
    lägger vi oss ner finns det en chans att somna så vi skriker istället :)
    Det är inte alltid lätt att vara liten bebis.

    L har även tagit sina första riktiga krypsteg, det går sakta men säkert framåt.


    Dagen i bilder

    MAM



    En fin liten dikt som jag kopierat från fb sida

    Dikten

    90 års kalas


    Idag fyller min kära mormor 90 år:) så då var det kalas för henne.
    Vi åt en mycket god smörgåstårta som min kusin A gjort,
    underbart god var den, sen fick god hallontårta:)
    L fick även träffa sin syssling A, de tittade väl mest på varandra, skrattade lite 
    och undrade nog ”vem är du”

    Nu har J äntligen semester, underbart skönt och mysigt att vi alla tre får heldagar tillsammans i en hel månad framöver
    <3<3<3

    Följ min blogg med bloglovin

    Shopping

    Idag fick jag som sagt shoppat lite kläder till lillsessan.
    Gjorde riktiga fynd på rean:)


    Trötter

    Namnnapp

     


    Nu har jar beställt en namnnapp till lillsessan, det blev en med texten Tultaliten

    Namnnappen

     

    Sovmorgon, visst är det underbart


    Underbar morgon.
    Solen skiner och vi fick sovmorgon, tultan sov till halv 9 imorse.
    Idag blir det lite shopping, upptäckte igår att L har vuxit ur 68 så nu får mamma shoppa:)