Add Comment Register
Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

En riktig skitunge

Är det så andra kommer att se på Signe om några månader/år? Jag gör det redan nu ibland. Allt oftare kan jag känna igen miner och blickar från när jag själv var en liten skitunge. Jag var busig men gjorde de flesta hyssen eller vad man nu ska kalla det när inte mamma och pappa såg. Man vill väl inte vara dum och göra saker rakt framför näsan på de som uppfostrar en? Jag kommer ihåg att jag åt lösgodis direkt ur byttorna på affären när mamma och pappa trodde att jag var i lekhörnan. Det var inte lite godis jag åt heller. Efter ett tag blev jag rädd att de inte skulle hitta mig för affären var så stor för en liten tre-fyra åring. Någon av gångerna slutade det med att personalen fick ropa ut att jag väntade på min mamma och pappa vid informationsdisken. Jag var såklart jätteledsen men sa inte vad jag hade gjort. En annan gång försökte jag tvinga en kompis att äta bajs och jag har för mig att jag lyckades. Jag slängde ner en av våra katter i min och min lillasysters pool för att se om den kunde simma. En annan katt klädde jag på dockkläder, eller snarare tvingade jag på den kläder, och tryckte ner den i min dockvagn som jag sedan försökte gå runt med. Ingen av katterna blev särskilt glada men jag tror kanske inte att det behöver tilläggas. Jag och en kompis samlade ihop några humlor i våra fjärilshåvar, la dem i en plastburk och började hugga mot dem med knivar. Vi skrapade av färgen på fjärilars vingar för att se hur de såg ut ”egentligen”. Jag lurade i min lillasyster massvis med grejer, bland annat att tofflor smakade som våfflor om man hade sylt på dem, att man kunde bli en katt om man åt mycket kattmat vilket jag tillslut trodde på själv, att rävar åt upp små barn som hette som hon och ja, jag skulle kunna rada upp hur mycket mer som helst. Kort och gott, jag var en liten skitunge! Men det var det också många fler som var i min umgängeskrets. Jag var väldigt nyfiken som barn och ville ta reda på hur saker fungerade och egentligen hör det väl bara barndomen till men jag vet också att det finns många som inte alls var på det här sättet, min sambo till exempel. Han var lugn, snäll och inte våldsam. Det är förresten inte bara negativt om nu någon trodde det att vara en så kallad skitunge. Jag var också modig, bestämd, smart med mera. Men vem kommer att Signe ta efter? Av det jag har sett hittills verkar det bli mig. Eller så blir det kanske en bra blandning! Vem hon än är och blir kommer hon alltid att vara lika älskad.

2011-08-09 11.35.30



3

kommentarer på En riktig skitunge
  1. heartan skrev

    Ja, det där var verkligen en äkta skitunge-uppsyn. :P Tur då att du minns hur du var – så kanske du vet vad du ska förvänta dig av Signe. Tex kanske du fattar att det är bus på hög nivå om det blir knäpptyst helt plötsligt, och inte tror att hon snällt gått och lagt sig när hon egentligen målar om hela sig med vattenfast tusch, klipper sig själv eller nåt av allt fint jag gjorde – när min mamma trodde jag sov. :P

  2. Dan skrev

    Vilket härligt kort! Hon ser verkligen lite busig ut på kortet. Själv var jag som din sambo, lugn och tillbakadragen. Jag var även väldigt blyg som liten och vågade inte hitta på så mycket bus…
    Tack för grattishälsningen!

  3. Sandra skrev

    Hahaha hon ser verkligen busig ut på det fotot! Jag var nog din motsats när jag var liten. Blyg och väldigt försiktig, men jag kunde säga ifrån ibland ;-) Busiga barn är härliga!


Kommentera


fyra × 6 =